Kontaktorer kan vara en väsentlig del av belysningsanläggingen. Kontaktorn kan hantera högre strömmar än en vanlig strömbrytare och därför är ofta industribelysning och andra former av kraftfulla armaturer (eller för den delen ett stort antal armaturer) kopplade över kontaktorer. Detta används då man tänder/släcker genom att slå på/bryta spänningen. Detta kan göras antingen manuellt eller med en rörelsedetektor.
Även om en kontaktor hanterar avsevärt högre strömmar än en strömställare eller detektor, så kan de höga startströmmar som en del armaturer har, skapa problem. Startströmmarna kan vara oerhört mycket högre än den nominella strömmen i en armatur. Exempelvis har drivdonet ELG från Meanwell med effekter på 100 W och 200 W och är vanliga i många armaturer, en startström på 60 A.
Så här hög startström begränsar antalet armaturer som kan kopplas in på en kontaktor, alternativt att man får ”överdimensionera” kontaktorn.
Det finns en stor medvetenhet inom branschen idag när det gäller begränsning av antalet armaturer per säkring och typ av säkringstyp. För höga startströmmar i kombination med startströmmens varaktighet påverkar säkringen direkt genom att den löser ut. Felet blir tydligt och synligt direkt.
När det gäller kontaktorerna så skapar de höga startströmmarna inget omdelbart problem, utan detta kommer på sikt och hänger ihop med antalet tändningscykler.
På vilket sätt skadas kontaktorn ?
Den höga startströmmen bränner kontaktorns bleck och skapar påbyggnad av sot och avlagringar. I värsta fall fastnar kontaktorns bleck i ett tillslaget läge. Alla tillslag framkallar en liten ljusbåge, men så länge man håller sig inom specificerade värden är detta inget bekymmer.
Det fel som enklast kan fastställas är när kontaktorn ”svetsar” fast. Alltså att blecken fastnar så att belysningen inte går att släcka. i de flesta fall är det då bara kontaktorn som är skadad och behöver bytas.
Det andra felet som kan uppstå, och inte är helt ovanligt, är de små påbyggnaderna av sot och avlagringar som växer sig allt större efter tid. Efter hand som avståndet mellan blecken minskar på grund av dessa påbyggnader kommer det att uppstå krypströmmar när armaturerna är släckta. Dessa är tillräckligt höga för att armaturen ska påbörja en uppstart. Dock avbryts uppstarten då såväl spänning som ström är för låga för att fullborda en tändning. Därefter kommer en ny uppstart att påbörjas direkt, men också avbrytas på samma sätt.
Det här innebär att det blir väldigt många uppstarter på kort tid. Även en industriarmatur av god kvaltet har en begränsad livslängd när det gäller tändningscykler. Exempelvis motsvarar 100.000 tändningscykler nästan 15 tändningar per dag.
En fullständig uppstart är cirka 0,5 sekunder, men i det här fallet blir det mindre då uppstarten avbryts. Som synes blir det således ett stort antal uppstarter under en kort tid. 20-30 uppstartsförsök per minut är ingen överdriven siffra och blir ofta mer desto längre tiden går. Det är alltså ett ackumulerande problem man står inför.
Med 30 uppstarter per minut har man uppnått den tekniska livslängden och detta motsvarar 50-60 timmar.
Dessa timmar avser perioder då armaturerna är släckta.
De installationer som drabbas hårdast är de som har många tändningar per dag och tidvis står släckta längre stunder per dygn. Exempelvis en padelhall där banorna tänds automatiskt via bokningssystem eller en lagerhall med relativt låg trafik i gångarna.
har armaturerna 10 ”riktiga” tillslag per dag och är släckta 10 timmar kontinuerligt under natten så finns det risk att man börjar se problemen med trasiga armaturer redan efter 2 år.
Hur undviker man problemen ?
Om armaturerna ska tändas och släckas ofta så bör ljusregleras på annat sätt än att bryta spänningen, exempelvis med DALI.
Att använda en kontaktor som är dimensionerad för belysningen är givetvis en enkel lösning. Detta är något man ibland missar när det gäller utbyten av armaturer. Ibland är det dock inte möjligt om det installeras många armaturer över få kontaktorer.
Kan man inte dimensionera kontaktorn efter armaturerna får man istället välja armaturer som fungerar ihop med kontaktorerna. Ibland kan detta initialt vara en mer kostsam lösning, men avsevärt billigare i långa loppet.
Nedan hittar du exempel på några vanliga industriarmaturer och hur många du kan använda tillsammans med olika kontaktorer. Alla uppgifter är hämtade från armaturtillverkarnas och/eller drivdonstillverkarnas hemsidor.
Som referens för kontaktorer har vi valt Hagers ESC-serie för normkapslingar som är vanligt förekommande. Vi har använt oss av den produktkonfigurator som finns på Hagers hemsida.
| Nokalux ID40 21.000 lumen 135 W | Ledvance LB Flex 22.000 lumen 140 W | Mammuth Luna 150 20.250 lumen 150 W | |
| Hager ESC 25 A | 54 st / kontakt | 16 st / kontakt | 9 st / kontakt |
| Hager ESC 40 A | 88 st / kontakt | 23 st / kontakt | 11 st / kontakt |
| Hager ESC 63 A | 138 st / kontakt | 36 st / kontakt | 17 st / kontakt |
| ABB ESB 16N | 3 st / fas | 1 st / fas | ej möjligt |
| ABB ESB 20N | 5 st / fas | 1 st / fas | 1 st / fas |
| ABB ESB 25N | 6 st / fas | 2 st / fas* | 1 st / fas |
| ABB ESB 40N | 18 st / fas | 5 st / fas | 3 st / fas |
| ABB ESB 63N | 28 st / fas | 8 st / fas | 5 st / fas |
*värdet är avrundat och ligger på gränsen
Detta är teoretiska uppgifter som bygger på tester i ”perfekta miljöer”. Det innebär att man inte tagit hänsyn till dimensioner och längder på kablar eller eventuella störningar i nätet. I de flesta fall begränsas antalet armaturer av automatsäkringen.
Den stora skillnaden vi ser i jämförelsen ovan är inte bara hur hög startströmmen är, utan även dess varaktighet.
När jämförelsen gjorts, tar Hagers konfigurator hänsyn till startströmmens varaktighet, medan dokumentationen från ABB endast anger en maximal startström, oaktat dess varaktighet.